En dags vilopaus med skratterapi och tummen fungerar som vanligt igen.
En vän ringde mig i lördags och frågade om jag var intresserad av att komma med och titta på sommarteater på söndag kväll, hon hade nämligen bokat en extra plats. Jag var inte riktigt säker hur tummen skulle sköta sig men lovade höra av mig senare. Eftersom tummen ännu på söndagen inte var i bästa arbetsföra skick så bestämde jag mig för att ta den extra platsen, och bra var väl det.
Svarta moln och åska gjorde mig lite fundersam på hur kul det skulle vara att sitta på en uteteater, men tack o. lov slutade det regna och innan kvällen hade vi härligt solsken. Jag tog ändå det säkra för det osäkra och packade en väska med regnrock, strumpor, jacka, sittunderlägg och en fleecepläd (jag skulle inte frysa ). Det var första gången som jag var på sommarteater i Replot och jag ångrar verkligen inte att jag såg deras pjäs Höken och Göken på Mallorca. Det var skratterapi i allra högsta grad.
Alla gjorde helt fantastiska rollprestationer, svårt att förstå att det är amatörer. Juan – helt underbar som en spanjor, smal och gänglig lite vimsig påminde lite om något ur ”pang i bygget”. Kurt – stammande och lite bortkommen, Julia och Josefin – två intrigerande systrar, den flygrädde Ingmar… jag skulle kunna skriva hur mycket som helst men jag slutar här. Synd om alla som inte har varit och tittat, det var nämligen sista föreställningen som vi var på.
Idag har jag kunnat slutföra projektet ”byta stolsklädsel” och är relativt nöjd med resultatet. Möbeltyget hade jag hemma, köpt till något annat och det som har lämnat använde jag till denna stol. Det blev med andra ord en billig stol även om min tumme fick lida lite.